Perspektivbyte - Religion

Jag är född i Indien, jag är även född som hindu och orsaken till det är att mina föräldrar är hinduer. Jag tror allt utgår från våra gudar, jag tror på polyteism. Våran största gud är, Brahma. Han är våran skapare och världssjäl som kommer med helig kraft som alla behöver. Men det kan även komma från en gud som är en person, guden Vishnu eller Shiva. Varje år går jag till floden Ganges som ligger i min hemby Varanasi för att få en ny start. Ganges är helig för oss, vi går dit och badar för att tvätta bort våra synder. När någon dör sprids askan ut i gangesfloden, detta är en norm för oss. Det är normalt för oss hinduer att bli askad i den heliga gangesfloden, det är något vi alla vill när vi gör. Efter livet tror jag på reinkarnation. Jag tror att min stjäl kommer vandra vidare till en annan människa, kanske till och med till något vackert. Varje morgon när jag vaknar sitter en fågel på fönsterkanten. Kanske kan det vara min far som gick bort för några år sedan, kanske är han med mig vart jag än går. Jag tror även på samsara, som betyder läran om att människan ständigt dör och återföds. När man gått igenom resan till samsara når man moksha. Vi har även ett kastsystem. Jag lever tillsammans med min mamma och två bröder, vi alla är asketer. Vi lever mycket enkelt medan Braminer, krigarna och bönderna njuter av livet. Under oss, med ett lägre kast finns de kastlösa. Dom har inget värde alls. De jobbar hela dagarna åt att jobba för det rika. På nätterna sover det och får ingen frihet allts Min familj har frihet, vi får göra vad vi vill. Vi lever mycket nära vår religion, vi brukar gå på olika riter varje dag, även olika traditioner. Det finns en skillnad mellan Hinduismen och Buddhismen. Vi tror på polyteism, att vår skapare men även gudar är med oss vart vi än går och hjälper oss när vi behöver. Buddhimen tror därimot på monoteism. Om man jämför med ett kristet land, exempel det mest sekulariserade landet i världen, Sverige. Dom tror inte lika mycket på sin religion som oss hinduer. Dom går inte till kyrkan varje söndag, dom ber inte varje dag, de är avkristnande. Vi hinduer tror på Hinduismen, den är viktig för oss. Det är viktigt för oss att be till våra gudar och få våra böner hörda.

Gissa orden - Religion

1. Indien tror väldigt mycket på sin religion, vilket idag inte Sverige gör på samma sätt. Sverige är alltså ett mer                       land än vad Indien är.

2. När du tillhör en grupp med avvisande åsikter inom en religion tillhör du en               .

3.                          är när en gud blir till människa. Tillexempel när guden Vischu blir till Krishna.

4. Världstjälen inom Hinduismen är                .

5.                    är en gren av Buddhismen.

6. Kunskapen att nå nirvana betyder                , även Buddha kallas för detta.

7. När en människa lever mycket enkelt är man en           .

8. I boksamlingen                  finns tillexempel vedaböckerna, bibeln och koranen.

Pluto

Vad skiljer den tidigare planeten, numera dvärgplaneten, från de klassiska planeterna?
Svar: De klassiska planeterna har regelbundna banor kring solen vilket inte Pluto har. Plutos omloppsbana är mer elliptisk än de andra "klassika" planeterna. Den korsar även Neptunus bana, men det finns ändå ingen risk att de ska krocka på grund av Plutos lutning.

Varför bör inte Pluto betraktas som en planet?
Svar: Ett krav för de "klassiska" planeterna är att kunna rensa sin omloppsbana från skräp, vilket inte Pluto kan på grund av sin svaga gravitationskraft. År 1992 hittades en till dvärgplanet i en bana utanför Neptunus. Efter det har flera tusen banor med liknande objekt hittats. År 2003 hittades en dvärgplanet som har större diameter än pluto, Eris, eller mer kallas UB131.

Finns det anledningar till varför Pluto fortfarande bör betraktas som en planet?
Svar: Ja, eftersom att Pluto fortfarande har en omloppsbana kring en stjärna (solen), vilket det andra "klassiska" planeterna också har, bara det att den inte är regelbunden. Pluto är även runt och har en tillräckligt stor massa. Om man kollar och jämför med de andra dvärgplaneterna är Pluto rätt stor, alltså större än de övriga dvärgplaneterna som har hittats.

Sammanfattning - Varför Pluto inte längre platsar
Artikeln handlade om hur och varför man bestämde en speciell definition, för vad som ska kallas planet, eller istället dvärgplanet. År 1930 när Pluto upptäcktes av forskaren Clyde Tombaughs var det självklart att den skulle betraktas som en planet utan att kolla på dess omloppsbana. Clyde fortsatte att forska mer om rymden och ju fler himlakroppar som hittades desto mer osäkrare blev forskare om man verkligen skulle kalla dem för planeter. IAU samlades till ett möte där dem kom fram till tre punkter. Dessa tre punkter skulle en himlakropp uppfylla för att betraktas som en riktig planet. (Dessa tre kraven är markerade i kommande text).

År 1992 hittades en dvärgplanet i en bana utanför Neptunus. Denna dvärgplaneten, Eris var större än Pluto och tankarna började gå om Pluto verkligen skulle tillhöra vårt klassiska solsystem. Det sattes upp nya regler efter en debatt om Pluto skulle ingå i de klassiska solsystemet eller inte. Kraven som måste uppfyllas för att betraktas som en planet är, att den  går i en omloppsbana kring solen. Planeten måste även ha en tillräckligt stor massa för att självgravitationen ska övervinna materialets hållfasthet och skapa en i det närmaste rund kro. Men även förmågan att kunna rensa bort material nära sin bana, vilket Pluto inte klarade. Pluto är inte tillräckligt stor och kan inte rensa sin omloppsbana på grund av sin svaga gravitationskraft vilket dom andra planeterna kan. Därmed förlorade Pluto och de andra liknande himlakropparna sin plats som planeter i det klassiska solsystemet och kallas istället för dvärgplaneter.

Detta är en bild på vårt solsystem.

Källor jag använt mig av?

ne.se
Eftersom att jag var sjuk har jag även pratat om Pluto, dvärgplaneter och solsystemet med min mamma men även syster (som också har arbetat om detta). Jag fick lite hjälp på traven men det mesta hittade jag på länken ovanför.