Material utvidgas

Värme och utvidgning
Värme är ett mått på hur atomerna och molekylerna rör sig. Ju mer dom rör sig desto högre temperatur. Värme är alltså byggstenar, atomer och molekyler som rör på sig. I material är byggstenarna inte stilla utan rör sig hela tiden. I fasta ämnen vibrerar de bara eftersom de sitter fast på en bestämd plats. I gaser sitter däremot byggstenarna långt ifrån varandra och rör sig fritt i en hög fart.

När temperaturen stiger och det blir varmare, behöver atomerna och molekylerna mer plats. Det utvidgar sig och rör sig häftigare. I texten berättade de om skillnaden på elledningar. Om man kollar skillnaden på elledningar på sommaren och vintern ser man en stor skillnad. På sommaren rör sig atomerna och molekylerna mer och ledningen blir slakare när de utvidgar sig. På vintern när det är kallare går de istället ihop och elledningen blir spänd. Därför är det viktigt att tänka på att inte göra ledningarna för korta då det kan gå sönder vid spänning under vintern. I texten gav de ett tips på hur man kan få upp en syltburk när den är helt ny. När en syltburk är helt ny kan den vara svår att få upp locket då atomerna och molekylerna sitter tätt. Spolar man då varmvatten över locket blir temperaturen högre i burken. Atomerna och molekylerna börjar röra sig snabbare och behöver mer plats. Då börjar de att utvidga sig och locket blir helt plötsligt för stor för burken. I texten berättade de även att när man bygger betongbroar måste de placeras på stålrullar då de kan röra sig när det blir varmare. Hade de inte haft stålrullar hade bron lossnat från sina fästen och bron hade gått sönder.

Celsius och termometrar
Idag använder vi olika termometrar men den vi oftast använder i Sverige men även andra länder är celsiusskalan. Under början av 1700-talet uppfann den svenske astronomen Anders Celsius celsiusskalan. Anders föreslog att temperaturskalan skulle ha två fasta punkter, fixpunkter. Den ena punkten märktes 0°C och blev vattnets kokpunkt. Den andra punkten märktes 100°C och blev vattnets fryspunkt. Emellan frys och kokpunkterna är termometern indelad i hundradelar, varje del kallas en grad celsius (1°C). Efter några år ändrades punkterna troligen av en hantverkare så att 100°C blev kokpunkten och 0°C blev fryspunkten. Vanligtvis består en termometer av ett långt rör som innehåller färgad sprit. När temperaturen stiger utvidgar vätskan sig och vattnet stiger i temperatur. När det blir kallare drar vätskan ihop sig och vattnet sjunker i temperatur. Det finns även andra typer av temperaturer som inte innehåller någon vätska, exempel en bimetalltermometer. Den består utav ett bimetallband format som en spiral. När det blir varmare böjer sig spiralen och visaren ändras på en skala där vi kan avläsa termometern, tvärt emot när temperaturen sjunker.

Egna frågor?
När behöver byggstenarna mer plats?
Vad händer om man bygger en bro utan stålrullar?
Varför innehåller en termometer sprit och inte vatten?